Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslår att kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar från dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med såväl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. Somvapenbärare diskuteras flygplan, helikoptrar, obemannade farkoster (UAV/UCAV), kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter..

Ett syfte med nätverksbaserat försvar är att erhålla snabbare reaktionstider i ledningssystem.Ad hoc-näten utgör en framtida möjlighet att erbjuda taktiskt rörliga enheteruppkoppling i nätverk även under förflyttning. Det kan på sikt inkludera de funktionersom har krav på liten fördröjning i uppkopplingarna. Exempel på en sådan funktion ärsensorintegration genom sensornät. Ett av problemen i ad hoc-nätverksutvecklingenligger i att de dataprotokoll som ska utnyttjas för att erbjuda en kompabilitet mot denfasta nätstrukturen, inte har den funktionsduglighet som krävs i ett ad hoc-nät. För att gesnabb överföring krävs en utvecklad variant av de nätverksprotokoll (TCP/IP) somhanterar uppkomna fel på förbindelsen.

Med dagens snabba datorer och omfattande informationssystem kan automatiskaalgoritmer för beslutsstöd i komplicerade situationer konstrueras. I luftvärnet finns detredan s k hotutvärderare som har denna funktionalitet. I föreliggande uppsats ges enöverblick över den stridssituation dessa hotutvärderare skall hantera. Uppsatsen analyserarvidare vilka matematiska metoder som är lämpliga att använda för detta ändamål och hurde är kopplade till rådande doktrin..

I YS-NY studien (YTstridsfartyg NYtt) ingår långräckviddig precisionsbekämpning av markmål som en ny förmåga.Uppsatsens syfte är att belysa utvecklingen inom stridsdelsteknologin, och föreslå möjliga stridsdelsuppbyggnader förmarkmålsfunktionen. Arbetet börjar med att undersöka de politiska och militära förutsättningarna för att anskaffa ettmarkmålskoncept. Därefter belyses den framtida insats- och verkansmiljön, tillsammans med de idébilder som liggertill grund för Försvarsmaktens utformning, i avsikt att identifiera möjliga mål för konceptet. De tekniskautvecklingstrenderna för stridsdelar och en kort analys av olika framtida markmålsrobotsystem ger tillsammans medmålkatalogen uppslag till olika tänkbara stridsdelskonstruktioner. Dessa är baserade på kombinationsstridsdelar ochmodulära stridsdelar som är den troliga utvecklingen.

I uppsatsen presenterar författaren hur US Grand Strategy förändrats som en följd avterrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Författaren pekar vidare påalternativa utvecklingsmöjligheter för US Grand Strategy och prövar om traditionellaanalysmodeller fortfarande är tillämpliga för att beskriva vägval för amerikanskutrikes och säkerhetspolitik..

Det pågår en transformering av svenska stridskrafter till följd av en förändradomvärldsbild och en teknisk utveckling. Obemannade farkoster studeras och bedömskunna tillföra värdefulla förmågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttan med små UAV-system för bataljonsnivånvid en internationell militär operation. De fyra utvalda basfunktionerna ledning,underrättelser, verkan och skydd utgör analysfaktorer.Uppsatsens resultat omfattar en kontextuell del och en teknisk del. Den omfattar även envärdering av små UAV-system i ett typfall, strid i bebyggelse. Uppsatsen visar att detfinns ett flertal uppgifter inom basfunktionerna, som små UAV-system kan lösa medvarierad förmåga.

Syftet med denna uppsats är att belysa bakomliggande faktorer som påverkar valet av anskaffningsform och med hjälpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sådan anskaffning. Använd metod är att redovisa ett underlag bestående av svensk säkerhets- och försvarspolitik,svensk och utländsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som påverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar på ett ökande behov av utveckling i samverkan med andraländer avseende framtagning av nya materielsystem.

C-uppsats som behandlar vilken framtida förmåga till broarbeten som FM har behov av och vilka alternativa metoderför hur broarbeten kan skyddas i en framtida insatsmiljö.Syftet med uppsatsen är att studera vilka behov av flytbroförmåga som kommer att finnas inom insatsförsvaret ochvilka krav den framtida insatsmiljön ställer. Vidare föreslås en lösning för skydd av flytbroarbeten.Den av FM beskrivna studiemetodiken används i tillämpad form. Först inhämtas bakgrundsinformation. Där beskrivsvilket behov av broarbeten som kan identifieras. Vidare beskrivs vilka krav som en framtida insatsmiljö kan ställa ochvilken teknikutveckling som kan förutspås.

Huvudsyftet med denna uppsats är att visa på ett behov av och möjligheterna med hydroakustiskkommunikation mellan ubåtar, ytstridsfartyg och helikoptrar. Ubåtars uppträdande ställer särskilda krav påkommunikationsvägar. Idag sker kommunikation till och från svenska ubåtar huvudsakligen med hjälp avradio vilket begränsar deras taktiska uppträdande. Inom ramen för det nätverksbaserade försvaret kommerdet att bli nödvändigt att utnyttja nya kommunikationsdimensioner.Hydroakustisk kommunikation utnyttjar ljudvågsutbredning i vatten vilket skiljer sig avsevärt frånradiovågsutbredning i luft. Östersjön med sitt bräckta, skiktade vatten ställer särskilda krav på utformningenav ett hydroakustiskt kommunikationssystem men skapar också möjligheter.

The thesis demonstrates protection solutions that can be suitable for a camp during internationalmissions in order to resist complex threats. The threats could consist of small arms, machineguns,RPG 7, anti armour missiles, mortar, artillery, HPM-weapons, car bombs, biological and chemicalweapons as well as sabotage and theft. It?s not the technology itself that makes the threat scenariocomplex it?s the way the opponent acts during the operations. The opponent acts usually incivilian clothes and therefore he is difficult to distinguish from other civilians.

Syftet med denna uppsats är att jämföra/analysera förmågorna till Suppression of Enemy Air Defences (SEAD) hosJAS 39 och en svensk UCAV år 2015. Årtalet 2015 är valt för att flera bedömare anser att det är först vid dennatidpunkt som en Unmanned Combat Air Vehicle (UCAV) har en utvecklingsnivå som tillåter att de sätts in i SEADuppdrag.I uppsatsen redovisas vilka krav som ställs på en plattforms sensorer och bekämpningsförmåga för attgenomföra ett SEAD-uppdrag mot två utvalda typer av mål. Därefter sker en jämförelse mellan de båda farkosternasförmåga att detektera respektive bekämpa de båda målen. Resultatet visar att JAS 39 som bemannad plattform har enfördel i de fall då operationer är hårt styrda av Rules of Engagement (ROE), särskilt gäller detta vid fredsbevarandeoperationer. Uppsatsen visar även att flygplanradarns förmåga att upptäcka och identifiera markmål är beroende avinförandet av en SAR-mod.

Krigshistorien har visat otaliga exempel på kampen mellan medel och motmedel och detta arbete beskriver ett av desenaste inslagen i denna envig. Motmedlet kallas Shortstop Electronic Protection System (SEPS) och är framtaget föratt möta radarbaserade elektroniska zonrör. Syftet med uppsatsen har varit att få en ökad förståelse för systemet och attutröna om det klarar kraven som ställs av en svensk amfibisk insatsstyrka (ATU) i en framtida internationellfredsoperation. Inledningsvis konstateras att behovet av ett skydd mot radarzonrör existerar i vald hot-, ochförbandsmiljö samt att kraven på motmedlet innefattar mycket hög prestanda på bl.a. reaktionstider och autonomitet.Radarzonrören har en mängd olika förmågor där de modernare mer avancerade zonrören innefattar olika typer avstörskydd.

I uppsatsen studeras hur ett svenskt försvar mot kryssningsrobotar och ballistiska robotar kan utformas.Uppsatsen konstaterar att en aktör med tillgång till kryssningsrobotar och ballistiska robotar har enfjärrbekämpningsförmåga till en förhållandevis låg kostnad. För att ytterligare förstärka sinfjärrstridspotential kan aktören förse dessa vapensystem med massförstörelseeffekt. Uppsatsen visar att ettframtida försvarskoncept mot det aktuella hotet är en kombination av offensiva och defensiva insatser. Föratt skydda nationen från insatser med massförstörelsevapen burna av en kryssningsrobot krävsvapensystem med långa räckvidder så att bekämpningen kan ske över hav eller obefolkade områden. Enbekämpad stridsdel med massförstörelsevapen kan resultera i ett restnedfall med förödande effekt.

Utifrån utvecklingen av smygteknik för stridsfartyg är det av intresse att studera densvenska flottans nya roll inom de framtida internationella uppgifterna. Syftet med dennauppsats är att studera hur signaturanpassning inverkar på stridsfartygens förmåga underdessa uppgifter. Frågeställningen är: Hur påverkar signaturanpassning ett fartygsförmåga då det används vid internationella humanitära och fredsfrämjande operationer?I avhandlingen diskuteras signaturanpassningens betydelse utifrån de tre följandepunkterna:- Olika former av signaturanpassning av fartyg- Tre olika svenska fartygstyper som är aktuella för internationella insatser- Teorier om vilken roll de marina stridskrafterna har i humanitära ochfredsfrämjande insatserFördelar och nackdelar summeras och kommenteras. Det framkommer två huvudsakligaslutsatser.

Denna uppsats har varit inriktad på att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svåra påfrestningar i fred. Problembakgrunden återfinns i sårbarhets - och säkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gällande att samverkanspotentialen ej är fullt utnyttjad mellan militära och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förändras.Studien har strukturerats med hjälp av fem funktioner för ledningsförmåga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. Utifrån dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som är avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förståelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gällande lagrum, förstärka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem..